Ja då har det blivit ”riktig” vår. Träden har börjat spricka ut och ogräset frodas!  I år är det ganska kallt och torrt i backen så det blev inget kosläpp här första maj. Det måste vara riktig tillväxt på gräset för att vi ska kunna släppa ut korna, annars betar de av det gröna och det hinner inte komma upp nytt och då trampar de sönder betet.

April har varit full med lamningar… ALLDELES för många! Så nästa år är tanken att vi ska ha mycket färre tackor! Flera förstagångsmammor har inte tagit hand om sina små, så vi har matat många med mjölkersättning, dyrt och mycket jobb! Jag gick under några veckor upp varje natt för att ge dem en flaska var och jag kan säga att det gjorde mig väldigt trött! Men visst är det mysigt när lammen springer fram till en när man kommer.

Martin kör ut gödsel och om någon dag får vi hjälp med plöjningen. Vi har plog men det kommer en stor traktor med växelplog och då går allt mycket fortare!

Här inne går det i odlingens tecken! Det är så otroligt kul och tillfredsställande! I år känner jag mig än så länge ”med” på banan! I fjol var jag alldeles för sen med allt… I år klarade jag nästan alla pelargonier som jag invintrade, och de är stora och fina! 22 stycken, tre olika sorter. 9 st skall mamma ha i sina balkonglådor.

Nu har jag planterat den sista omgången, de mer snabbväxande plantorna, som squasch, pumpa, sockerärt och bönor. Det är sådan växtkraft i de stora fröna man kan nästan se hur de växer med ”blotta ögat”.

Vi har lagt potatis på groning och planterat potatis i ”flexitubs” (som vi använt till djurmat och som gått söner en del.) Det är tanken att det ska bli midsommarpotatis av den i flexitubsen. Vi har dem på en vagn i garaget och rullar ut dem på dagen och in dem på natten… Tyvärr missade vi att få in kärran en natt, och just den natten var det frost… Så blasten på 7-10 cm dog, men nu kommer det nytt! Någon stans läste jag att för att få midsommarpotatis så måste den vara i jorden den 1 maj. Så förhoppningsvis går det bra trots missen.

Vitlöken som jag satte i höstas kommer väldigt fint. Jag har satt gul och röd lök och sått palsternacka. Resterande frön som skall direktsås väntar jag någon vecka till med.

Det ser mest ut som en sträng med hö, men det är fem sängar som är rensade och klara och övertäckta. Det är fyra bäddar kvar och potatisland. De får jag under veckan hjälp med att fräsa. De har legat öppna under vintern och det är gott om ogräs i dem.

I växthuset har jag bytt en del jord. Höst/vinter/vårstormarna har gått riktigt hårt åt det arma lilla huset. Vi behöver byta 16 rutor, men nu är både glas och glasskärare hemma, så det skall hända inom det närmaste!

Så vad har annars hänt här den senaste tiden?

Jo vi spelar en del WII U Ja eller alla andra utom jag…

Här är det Mari Party.

Max skar sig i knogarna när han täljde, så vi tejpade och spjälkade… Nu är allt läkt

Jag försöker reda i ullen jag har. Här tvättar jag ”vit” ull.

Vi avslutade April med en mysig Valborgseld.

Maj månad kommer att innehålla staketbygge, växthuslagning, plantering, sjökabelläggning, många möten, examenskläder, djursläpp och mycket mer!

ODLINGSDRÖMAR

Just nu går jag i odlartankar. -SNART får jag sätta igång!

Jag läser böcker, bloggar, frökataloger, kollar bilder på Pinterest, googlar bilder och drömmer om mina odlingar. Puh! Blir så exalterad! -Rena porren att surfa runt och kolla in bilder på välskötta trädgårdar med prunkande växter i raka fina rader…

-Japp. sån är jag! Men ser ni mig stående dreglande över era odlingar så behöver ni inte vara rädda! -Jag är ofarlig! Jag antastar inte på något sätt! -Är bara en ”peaker”… 😉

Nä då, skämt å sido men så här på senvintern kan man fortfarande inbilla sig och tro att i ÅR blir det perfekta året!

I år hinner jag få ner alla fröer och plantor i tid.

I år hinner jag hålla ogräset i chack.

I år får jag inte spinn på gurkan och kålmaskarna äter inte upp min broccoli, och bladlössen bor någon annan stans.

I år kommer förutsättningarna var PERFEKTA och jag kommer att få den STÖRSTA BÄSTA SKÖRD NÅGONSIN!

-Eller hur?!!!

Det finns en riktigt stor önskan jag har, och det är att jag även i år skall slippa mördarsniglarna! Tro det eller ej, men vi HAR inte mördarsniglar här -ÄN. Varje år är lika nervöst för jag vet att det bara är en tidsfråga. I fjol hittade vi en stor fet brun en på åkern på andra sidan tjärnet, så jag är rädd att i år är året de kommer…

Men jag tänker vara beredd! -Här skall tillverkas snigelfällor i förebyggande syfte!

Tyvärr har hela 10(!) rutor blåst sönder på mitt lilla växthus. Riktigt ledsamt och tråkigt! Sånt där som kan få en att tappa sugen liksom. -Men tappade sugar kommer man ingen vart med så det är bara att ragga gamla fönster och åka till Sten och köpa en bättre glasskärare än den vi har.

Här är några boktips:

Odling

I år har vi faktiskt kommit igång med odlingen! Tänkte skriva lite om det.

Jag börjar med växthuset.

Jag sådde två sorters gurkor. Fröerna var köpta på Runåbergs fröer.

Marketmore och Xin Tai. Det var bara en Xin Tai-planta som tog sig. Alla andra är Marketmore.

Tyvärr är skalet jättebeskt på Marketmore, och när jag läser på Runåbergs hemsida så står det att förra årets sortiment inte var helt ren… -Där av den beska smaken… 😦

Lite tråkigt då… när växthuset är fullproppat med sådana tjocka, knubbiga gurkor!

För övrigt har jag paprika, chili och olika örter i växthuset. Chilin kommer bra, men paprikan har inte ens börjat blomma. Jag måste vara tidigare med planteringen av paprikan nästa år.  Tagetesen jag har planterat på den högra sidan är väldigt buskig och tar mycket plats. Nästa år får det bara bli vanliga tagetes!

Jag har också pelargonsticklingar nedgrävda i växthuset. Det är jättepraktiskt, för de växer till sig fint där inne ochså kan jag bara gräva upp en och ta med mig som gåbortblomma.

Jag njuter verkligen av att se hur grönsakerna växer i fina rader! Förundras dagligen över att att små små frön kan bli så stora och präktiga plantor! Jag var sen med utplantering och sådd. Jag hade mycket arbete med att fixa till bäddarna. Det var drygt och jobbigt arbete. Men som tur är så har det ju varit en otroligt varmt och solig sommar så det mesta har ändå kommit!

Närmast växthuset på bilden över har jag planterat rotselleri. Det var inte så många som tog sig, samma sak var det med purjolöken som är planterat vid gaveln av växthuset. Till nästa år kommer jag att dela upp varje bädd i rader och så/plantera olika sorters växter för att vissa sängar inte ska stå gapande tomma om en viss gröda går dålig.

Jag tycker att det ser härligt ut med halm mellan bäddarna! Gul lök, röd lök, mangold och rädisor har tagit sig fint!

Gulbetor och rödbetor har också tagit sig riktigt bra! Morötterna med. Palsternackorna kom inte alls. Måste läsa på lite om dem!

-Det är bara tråkigt att gallra! Om jag får tid i vinter så tänker jag göra egna såband. Squashen växer och frodas! Den har vackra stora blad! Tomaterna trivs rätt bra i sitt nybyggda tomathus. Plantorna har jag fått toppa och de har  många gröna tomater i klasar. Den första tomaten har precis börjat mogna.

 

Halloweenpumporna växer så att det knakar! Har också planterat prydnadspumpor. Hoppas på att de ska hinna mogna till Bonnamarknaden!

 

Nästa år ska jag ha lysrör över förkultiveringarna, inte sätta fullt så många plantor och få ut dem i tid. Nu har jag redan anlagt det mesta som jag ska ha nästa år.  Jag ska verkligen försöka att göra färdigt det mesta i höst och höstså det som går så att jag får en riktigt tidig start till året! 🙂

Bättre sent än aldrig…

Den senaste veckan har jag koncentrerat mig på att få i ordning odlingen. Jag har haft massor med plantor i lite för små krukor som hållits vid liv inför utplanteringen och så i går var det dags. Jag planterade alla växter och fick äntligen ner fröna i jorden.

Som jag har hackat, grävt, plockat sten, krattat och svettats. -Det tar verkligen tid att anlägga odlingsbäddar.

Glädjer mig till nästa år, då jag kanske bara behöver anlägga ett par nya bäddar och bara gödsla och luckra de jag gjort i år.

Att odla tar den tid det tar…

Man kan inte skynda på processen, rödbetsfrön blir rödbetor i den takt som den genetiska koden i arvsmassan bestämt. Det enda jag kan göra är att se till att jorden är fuktig och näringsrik. Vädret kan jag inte heller styra över. Varje frö och planta vill ha lite olika förutsättningar för att trivas allra bäst och gör jag ”fel” så blir resultatet där efter. Det är en tjusning och spänning i den kombinationen av skeenden som jag kan styra över och de som jag inte har någon makt över.

Något jag verkligen har tränat på den sista tiden är att hålla motivationen, humöret  och orken uppe fast än resultatet ligger så långt fram i tiden. Min inre målbild är ju prunkande, grönskande odlingsbäddar, rätt långt ifrån purjolöksstråna, tunnare än gräslök som jag satte ut i går och som genast lade sig ner på jorden…

Det är en konst att njuta av resan fram till det tänkta resultatet och det är kanske en ännu större konst att njuta av resultatet, då det inte överensstämmer med förhoppningar och målbilder!

 

Vad odlar vi då?

Jo: Halloweenpumpa, prydnadspumpa, zucchini, två sorters bönor, sockerärtor, broccoli, sallad, mangold, majs, rödlök, gul lök, vitlök, purjolök, rotselleri, morot, palsternacka, rödbeta, gulbeta, rädisa, tomat, gurka, paprika, chili, pourtlak och örter.

 

 

Här har jag planterat sockerärtor vid barnens lekstuga. Jag hade först tänkt mig luktärtor, men läste att de var giftiga. Bättre med ätbara ärtor att laga mat på i lekstugan!

 

 

 

 

 

Här har vi byggt ett tomathus. Jag hoppas att det inte blir för mörkt för dem. Om så är fallet får vi byta ut plåten mot plast till nästa år. Framför tomaterna har jag sått sallad.

 

 

 

Här i växthuset har jag gurka och paprika. Paprikan är väldigt liten och trög, så jag förväntar mig ingen stor skörd. Förra årets pourtlak har frösått sig och håller på att ta över. Pourtlak är en väldigt god tjockbladig sallad! -Kan jag varmt rekommendera!

 

På vänstra sidan i växthuset har vi gurka och chili.

Stenen som jag grävt upp ur jorden har jag lagt runt växthuset.

 

Återkommer med fler bilder när det börjat ”prunka” 😉

 

Fullt ös!

Här har det hänt grejer!

Så mycket att jag inte hinner med min stackars blogg…

Odlingen:

Vi har fixat i ordning växthuset. Jag har planterat gurkor och tagetes och burit ut den sorten med tomater som växt sig störst.

Vi har byggt ett ”tomathus”, en odlingsbädd med tak över och möjlighet att sätta fast byggplast som väggar. Tomaterna ska få flytta dit snart, de ska bara vänjas till med solen.

Planteringskragarna skall snickras ihop och fyllas med jord och gödsel och fröna och de förkultiverade växterna skall i backen.

Det är så otroligt härligt att kunna göra sådant flera timmar i följd! Jag kan hålla på helt ostört från 7.30 till 12.45. Man hinner en hel del på fem timmar och man kan ta 5 min precis när man själv vill och behöver!

-Tidigare år har jag inte orkat ge mig hän åt odlingen på detta viset!

Djuren:

Igår fick vi ut korna. Vi hade som plan att göra det idag men igår gick en av korna i brunst och ”lille” Astor höll på att bryta sig ut på egen hand, så vi fick skynda oss med att gå över hagen och få ut dem!!! Deras klövar var inte i behöv av verkning så det var bara att släppa ut dem i det gröna. I morse när jag vakande och tittade ut så var det så härligt att se dem i hagen!

En av de minsta tackorna lammade för några dagar sedan. En pytteliten kille, han vägde bara 1500 g. Det vanliga är att de väger 2500 och uppåt. Askungen kastade ju två inte fullgångna lamm när hon var sjuk, och de vägde 3000 g tillsammans. Han är så gudomligt söt och har det pyttigase lilla bräk man kan tänka sig! Han är pigg och frisk och fick självklart namnet ”Lillen”.

De större lammen går ut och in som de vill genom matbordsgrinden, så man kan möta ett gäng runda köttbullar på ben lite var stans. De borde vara så feta att de snart inte tar sig igenom. 🙂

I måndags tog vi träckprov och dag ska vi avmaska de tackor som lammat och släppa ut dem om fyra dagar. Lillen var Osborns första lamm, så resten av tackorna borde lamma snart, så ska de också få avmaskningsmedel och få komma ut.

Grisarna har fått sin sommarhage och ligger förnöjda och myser i gropar de bökat fram.

Martin har äntligen kommit igång med vårbruket, han har iallafall  börjat plöja….

Vi har flyttat hem ett bisamhälle, satt på en till låda och tagit bort drottningceller som de byggt. Idag ska vi göra samma sak på det andra samhället vi har. Vi får titta till dem igen efter någon vecka, om de byggt fler drottningceller så får vi dela på samhället annars svärmar de.

I morgon är det dags att ha återinvigning av lekstugan som jag har snickrat och målat på den senaste tiden. Den blir så fin med sin veranda och flaggstång!

Min mobiltelefon har gett upp och vi glömmer alltid att köpa batterier till min fina kamera så det blir lite ont om bilder. Men jag ska ta mig i kragen och köpa batterier i dag! 🙂

 

Ut och njut av livet!

I

SJÄLVBILD

Igår morse när jag stod och rullade ut hö till fåren så slog det mig helt plötsligt: -Jag är bonde!

Ja det låter löjligt, snudd på absurt…. Vad skulle jag annars vara?

Har funderat en del på detta och tänker idag skriva ett inlägg om självbild.

Hur man uppfattar sig själv och världen om kring har många olika anledningar och är väldigt komplex. Jag tänker inte här ge mig in i någon analys om varför jag ser på världen på mitt sätt utan mer ge en bild av hur jag ser den.

 

Jag kan inte minnas att jag som liten någonsin trodde att ”jag kan göra/bli precis vad jag vill!”

-Jag började tidigt se vad jag INTE kunde, och vad jag INTE var.

Låter väldigt negativt så här vid första anblicken, men dyker man lite djupare så kan jag hävda att det är raka motsatsen. Lite mer som att försöka göra det bästa av det man har istället för att drömma om det man inte har.

Exempelvis: Jag visste som liten att jag aldrig skulle få gå på ridlektioner eftersom det inte fanns pengar till det. Så jag var INTE en hästtjej. Man kan ju inte vara hästtjej utan att rida, eller hur? Jag älskade att läsa som liten och har läst massor med böcker… formligen dammsög skolbibliotekets bokhyllor men läste ALDRIG en enda hästbok. Min approach då var alltså att rikta blicken mot annat istället för att gå och längta efter något jag INTE kunde få. Problemet blir när dessa INTEn blir en del av vem jag ÄR. För det var ju faktiskt inte någon sanning,  nu vet jag  ju att jag älskar hästar och att ridning ger mig otroligt mycket.

För snart 20 år sedan träffade jag Martin, som bara ser möjligheter och  så sakteliga ändrades min syn på mig själv och vad jag kan åstadkomma.  Jag tog körkort, lärde mig att göra upp eld i pannan, tog MC-kort, flyttade till USA, tog dykcert, utbildade mig, lärde mig att köra traktor, skaffade barn och djur osv. Varje dag lär jag mig något nytt och utvecklas.

Men om autopiloten går på så är jag fortfarande den där lilla osäkra 20-åringen med massor av INTEn. Och lever man ett stressigt liv så GÅR autopiloten på -det är ett sätt att överleva!

Just där och då när jag rullade ut höet så slog det mig alltså att jag är bonde och äger alla de goda egenskaper som jag förknippar med det livet, som jag aldrig kunde drömma om när jag var 20:

Jag jobbar hårt med fötterna på jorden, går upp och ut till djuren med glädje, jag är driftig och händig och kan lösa problem som dyker upp,(det som går att laga med balsnöre eller najtråd är inte trasigt)  jag är stark, jag kan hantera motorsåg,  jag kan baka och laga mat,  jag kan hantera djuren, jag är inte rädd för bajs eller spindlar, jag är pålitlig och kan köra traktor, jag kan äta mina egna djur och vara med och slakta dem, jag kan ta vara på det som gården ger… och det allra viktigaste: jag tror på att jag klarar av att lösa det mesta.

Så, så här efter att jag jobbat 2 månader som heltidsbonde, så har min autopilot stängts av och  jag känner mig som en bonde! Måste rensa i fler INTEn vem vet vart detta slutar! 😉

En annan sak som slår mig i skrivandets stund är vad laddade ord kan vara!

-BONDE, det är ju bara ett yrke… eller?

 

FÖRKULTIVERING

 

I måndags skolade jag om första omgången jag sått och sådde en ny omgång med frön som de flesta börjat kika upp.

Jag gör planteringskrukor av tidningspapper med en sådan här:

 

Jag har köpt min på Runåbergs. Den är väldigt lätt att använda men om man vill kan man använda en burk (helt gratis)  i lagom storlek att göra krukor på.  Denna får till botten bra, det är lite svårare att få till med att bara vika.

Nio sådana krukor får precis plats i godislådor som jag kan hämta gratis på godisfabriken. Med locket käckt på svaj har man ett funktionellt drivhus.

När man planterar om tar man bara papperskrukan och stoppar ner i en större kruka alt mjölkpaket.

Ska bli väldigt spännande att se hur bra jag lyckas!

Har sått massor med grönsaker, plus att jag ska så en hel de på friland…

JÄTTEKUL!!!

Om jag får till odlingen i år så kommer jag i det närmsta bli självförsörjande på grönsaker. -Inte helt och hållet på vinterhalvåret.

Jag har planterat solrosor, prydnadspumpor och stora pumpor som jag hoppas kunna ha med och sälja på Bonnamarkanden i Sepember.

 

Veterinärbesök -igen…

Igår hade veterinärbesök igen.

Tackan som inte kunde stödja på sitt ben kunde fortfarande inte stå och vi hade inte sett någon efterbörd hos kon med dubbelkalv. Vi passade också på att spola en kos svullna öga och ta ett prov på Clints kliiga öron.  Vi började inne hos tackan. Vi har klämt och känt på hennes ben men inte funnit någon riktigt orsak till hennes smärta. Det gjorde inte veterinären heller, kanske var hon lite varmare om fotleden, men inte svullen. Hon har hela tiden varit pigg och vid god aptit. Vi fick smärtlindring att ge i 5 dagar, om hon inte blev piggare på den tiden så var det läge att ta bort henne. -I morse när vi kom upp och skulle mata så sprätte hon runt i boxen och stödde till och med på sitt ben!

Sedan gick vi till korna, veterinären kände efter om efterbörden fanns kvar, men hon trodde att hon gjort sig av med den, livmoderhalsen hade stängt sig och det luktade inte illa, hon fick iallafall ett piller mot infektion. När en ko har dubbelkalv vill man ju absolut inte att hon ska ”gå ner sig”!

Den andra kon med svullet öga, hittade veterinären inget större fel på, hon trodde att hon fått ”bôs” under det nedre ögonlocket, vi spolade och hade på en kräm. Det ska vi fortsätta med två gånger dagligen i fem dagar.

Clint trodde hon hade svamp i sina öron, men hon skulle analysera proverna. Troligen blir det en tid hos vet med sövning och öronspolning till veckan. Då ska jag passa på att ta med kaninerna och få dem ”genomgådda” och kloklippta.

När vi var färdiga hos korna efter kanske 20 min gick vi tillbaka till fåren för att ge tackan sprutan, då hade ett får lammat och lammen stod på darriga ben.- Från att inte visa några tecken alls till färdig tvillingförlossning på 20 min, önskar att alla lamningar gick till så!

Tvillingar och Starar

Under helgen har jag varit på ullkurs och spunnit på både slända och spinnrock. 🙂 Jättekul och jag ska skriva ett längre inlägg om det senare.

Medan jag var borta så kalvade Paulina och det blev tvillingkalvar. Det har aldrig hänt förut här på gården. Det blev en av varje och de var stora och fina! Hon skötte kalvningen själv utan problem. Igår kalvade också Ellen. Så nu har vi sex kalvar att hålla reda på. Det är tre kor kvar som ska kalva, men det ser inte ut som om det är dags än på länga, så i morgon ska släppa ut kalvarna och bygga om lite så att de får tillgång till kalvningsboxen också.

En av fjolårstackorna hade ont i ett ben igår, vi skiljde av henne och får se om det bara var en stukning som rätar till sig eller om det var något allvarligare.

Det blir en utearbetsdag idag, vi ska göra det sista ”finliret” på rovdjursstaketet, det kommer någon ut och inspekterar det under veckan. Sedan får vi våra bidragspengar (om staketet håller måttet då vill säga) och då KANSKE det finns utrymme för en spinnrock i budgeten…. Weeeho!!!

I går när jag kom hem och klev ur bilen möttes jag av ett nästan öronbedövande kvitter. Stararna hade börjat flytta hit. Det såg ut som en jordfräs gått igenom de årsgamla koblajjorna…. Sedan vi började beta här hemma så har stararna samlats här i flera hundratal om kvällarna. Det är tur att de har rätt trevligt kvitter! 🙂

Det är väldigt intressant hur floran och faunan har förändrats sedan vi skaffade betande djur! Vissa arter har helt eller delvis försvunnit och andra har flyttat in. Eftersom vi inte längre har orörda åkrar med högt gräs så har huggormen, fästingarna och sorken nästan försvunnit. Men eftersom vi inte längre har så mycket sork så har vi inte heller ormvråk, uggla och räv i samma utsträckning. Vassen blir betad och det har gjort att fiskgjusen har hittat tillbaka efter att ha varit osynlig några år. I floran har det nog hänt ännu mer men det är ju inte lika påtagligt, då behöver man titta lite närmare. Det som är mest tydligt är att vi inte längre har så mycket skräppa och tistel.

Nu är det dags att sätta fart!

En lycklig barndom

Tidigt i morse kom Max ner för att han frös så han sov i sängen ett par timmar innan det var dags att kliva upp. Maja vaknade strax innan sex och kom ner hon också. Det är så underbart att få ligga tillsammans hela familjen och prata, killas, skratta och mysa ihop. ❤ Tänka vad jag kommer att sakna det den dagen de inte längre vill krypa ner hos mamma!

Jag funderar mycket på hur det är att växa upp på en gård, vad mina barn kommer att säga senare om sin uppväxt.

”Vi hade aldrig råd med allt det där som kompisarna hade och gjorde. Vi åkte aldrig till Thailand eller till Norge för att åka skidor. Alla andra hade mobiltelefoner i ettan men vi fick inte telefon för än i 9 an… Det luktade alltid bajs hemma och det var flugor över allt! Vi fick aldrig Chicken Nuggets, panpizza, köpta fiskpinnar och annan god mat, bara tråkiga hemlagade grytor, ja också fick vi äta våra EGNA djur! Kommer aldrig att glömma när ni slaktade Niklas, mitt älsklingslamm….”

eller:

”Det var alltid så mysigt att gå upp till djuren. Tänk alla fina lamm vi fått hålla och vad spännande det var att vara med vid kalvningarna. Vi gjorde så mycket kul hemma som andra inte gjorde. Kommer ihåg hur vi klättrade omkring i allt skrotet och lekte zoo. Vi hade så mycket bra böcker och många spel jämfört med andra. Hemma var det alltid hemtrevligt, lite lagom skitigt så att man inte behövde bry sig så mycket om allt, det var så mysigt på helgen när det fanns nybakad kaka när man vaknade. Mmmm mammas kaka med sirap. Det var så kul när vi hjälptes åt med potatisskörden och honungsskörden…”

Ja verkligheten ligger väl någon stans där mittemellan. Kan tänka mig att det kommer en tid i tonåren när de tar avstånd och det klagas en hel del men hoppas att de så småningom landar i att de nog hade det rätt bra ändå!

Jag tänker rätt ofta på hur jag vill att barnen ska minnas sin barndom. Jag tycker mycket om att vara tillsammans med mina barn och hoppas att jag ger dem det de behöver!

Tror att många bara ”lever på” utan att reflektera så mycket. Man klämmer in en massa aktiviteter och ingen tid till reflektion eller vila. Men, vad vet jag om vad andra tänker och gör egentligen?!!