En lycklig barndom

Tidigt i morse kom Max ner för att han frös så han sov i sängen ett par timmar innan det var dags att kliva upp. Maja vaknade strax innan sex och kom ner hon också. Det är så underbart att få ligga tillsammans hela familjen och prata, killas, skratta och mysa ihop. ❤ Tänka vad jag kommer att sakna det den dagen de inte längre vill krypa ner hos mamma!

Jag funderar mycket på hur det är att växa upp på en gård, vad mina barn kommer att säga senare om sin uppväxt.

”Vi hade aldrig råd med allt det där som kompisarna hade och gjorde. Vi åkte aldrig till Thailand eller till Norge för att åka skidor. Alla andra hade mobiltelefoner i ettan men vi fick inte telefon för än i 9 an… Det luktade alltid bajs hemma och det var flugor över allt! Vi fick aldrig Chicken Nuggets, panpizza, köpta fiskpinnar och annan god mat, bara tråkiga hemlagade grytor, ja också fick vi äta våra EGNA djur! Kommer aldrig att glömma när ni slaktade Niklas, mitt älsklingslamm….”

eller:

”Det var alltid så mysigt att gå upp till djuren. Tänk alla fina lamm vi fått hålla och vad spännande det var att vara med vid kalvningarna. Vi gjorde så mycket kul hemma som andra inte gjorde. Kommer ihåg hur vi klättrade omkring i allt skrotet och lekte zoo. Vi hade så mycket bra böcker och många spel jämfört med andra. Hemma var det alltid hemtrevligt, lite lagom skitigt så att man inte behövde bry sig så mycket om allt, det var så mysigt på helgen när det fanns nybakad kaka när man vaknade. Mmmm mammas kaka med sirap. Det var så kul när vi hjälptes åt med potatisskörden och honungsskörden…”

Ja verkligheten ligger väl någon stans där mittemellan. Kan tänka mig att det kommer en tid i tonåren när de tar avstånd och det klagas en hel del men hoppas att de så småningom landar i att de nog hade det rätt bra ändå!

Jag tänker rätt ofta på hur jag vill att barnen ska minnas sin barndom. Jag tycker mycket om att vara tillsammans med mina barn och hoppas att jag ger dem det de behöver!

Tror att många bara ”lever på” utan att reflektera så mycket. Man klämmer in en massa aktiviteter och ingen tid till reflektion eller vila. Men, vad vet jag om vad andra tänker och gör egentligen?!!

Jullov

Då var sista dagen gjord för dottern för denna termin. Tiden går verkligen fort!

Julklapparna är fixade, det mesta till julmaten är hemma men det återstår en hel del pyssel i köket. OCH den stora storstädningen!

Tvättmaskinen har varit ur funktion ett par veckor så jag har flera berg med tvätt både här och där…. att ta tag i!

Det bästa med lov är att jag inte måste väcka barnen kl 6 på morgonen. De har alltid bättre morgonhumör när de får sova ut. (Vem har inte det?;-)

Sedan vet jag att lika skönt som det känns nu med lov, lika skönt känns det när skolan drar igång igen. Konstigt det där…

Då sätter vi fart med städandet!

/Madde

Den fria leken…

Idag satt jag tre timmar i lekrummet och deltog i mina barns lek lite på avstånd. Det som utspelade sig där fick mig att förundras! Denna tre timmar långa lek innehöll så många olika utvecklande moment och jag är så tacksam att jag fick uppleva det!

Jag satt i Max säng och handarbetade. Maja satt vid bordet och lekte med Barbie och Max försöke så gott han kunde skruva ihop BRIOmekano. Så bestämde sig Max för att han skulle handla. Maja hakade på den leken och jag blev då gamla mormor som fick hjälp att handla. Jag bodde i en lägenhet och Max och Maja i läggenheten brevid.

De handlade en Haj och började att tillreda den. Maja la upp den på ett plastlock och stoppade in den i ”ugnen”. Dvs på ett hyllplan i hyllan.

Sedan satt hon djupt koncentrerad i ung 25 minuter och skrev en meny med sex rätter. Pizza med ananas och avocadosallad, ugnsstekt haj, ugnstekt lamm, pannkaka, fläskpannkaka och ugnsstekta korvar och köttbullar. Till efterrätt kunde man få tårta med bullar och TantMalins marzipandiamanter. När hon satt där så han jag tänka att det var dumt att jag gjort mig av med all lekmat och burit ut allt porslin i lekstugan. Satt och funderade på om jag skulle virka ihop lite lekmat… och byggde ihop en hela affär i min fantasi.

image

När Maja var färdig med menyn började hon utifrån den bygga mat. Hon gick hela tiden tillbaka till den och kollade så att hon fått med allt. Hon kom ihåg att det var sex rätter och hon läste igenom det hon skrivit flera gånger

image 

image

Pizzan byggde hon av BRIOmekano, Hajsteken fanns ju redan, Pannkakan gjorde hon av Jovo, lika så lammsteken med ”svartsås”, bullen och diamantchokladen. Fläskpannkanan byggde hon med smålego på en platta av Duplo. Hon började att täcka ytan med ett mönster, gjode en fin ram och skulle även täcka innanför (tesselering) men orkade inte riktigt genomföra det utan pannkakan blev färdig ändå. Tillslut hade hon de ugnsstekta köttbullarna och korvarna kvar… Hon byggde en skål av Jovo och lade i muttrar i två olika färger från BRIOmekanot.

Hon hade alltså en plan som hon skrivit ner, som hon strikt genomförde och det innebar en herrans massa problemlösande, skapande och blandande av olika material. Detta byggandet av maten tog nog ung en timme.

Så var det dukning och det blev Duploplattor som tallrikar. Så fick vi alla tre slå oss ner och beställa från Menyn och mumsa i oss…
image

image

Jag kan leta upp MASSOR med mål i läroplanen för förskolan och även grundskolan i alla tänkbara ämnen, matematik, svenska, teknik, NO, SO, idrott… you name it! -som hon helt på egen hand med sin egna inneboende drivkraft uppnått idag i sin fria lek. Om jag som lärare hade lyckat planera en dag som blev som denna hade jag varit mäkta stolt! Men det är det som är grejen… det hade jag aldig klarat! För detta lärotillfälle kom spontant innifrån Maja där hon tränade på det hon behövde, precis så länge och i den utsträckningen som var rätt för henne. Max gick smidigt in och ur leken som det passade honom. Ena stunden stod han vid mig och körde bilar i diket, andra stunden var han Majas assistent på restaurangen.

När vi ”ätit färdigt” drog hon på sig ytterkläderna och gick ut och ”rustade av sig”. Tror katten det efter den djupa koncentrationen!

Något som slog mig oerhört tydligt var att vi tillrättalägger barns lekmiljö i väldigt hög utsträckning. Mina storslagna drömmar om den affär jag ville skapa i lekrummet…

Det är verkligen inte fel att leka med kottar och pinnar! För en pinne kan var vad som helst! En orm, en korv, ett grävredskap, en stjälk, ett hopphinder till hästen, ett dinosaurieben… ja eller bara en pinne. En Littlest Petshopkanin är en Littlest Petshopkanin… Den kan på sin höjd vara glad eller ledsen eller arg eller tillockmed död… Men inte en korv, eller ett dinosaurieben. Barns lekrum utrustas med allehanda saker som bara kan vara det det är. Det ser läckert ut och inbjuder till lek men vilken sorts lek?

Om jag inte suttit med i lekrummet och förstått vad viktig lek hon höll på med, hade jag säkert helt sonika klampat upp och kommenderat till mellanmål eller att vi skulle gå ut eller så hade lillebror förstört leken genom att ”ta hennes saker”. Nu kunde jag hela tiden dirrigera om lillebror och när Maja skrivit menyn så långt hon orkade tog jag över och slutförde den enligt hennes önskemål, så hon kunde övergå till nästa steg i leken.

Ja jag skulle kunna skriva om detta i evigheter känns det som…

Tänk vad många kompetenta ungar det finns där ute, bara vi ger dem rätt förutsättningar och möjligheter! 🙂

Fexibilitet, Problemlösningsförmåga, Entreprenörsanda är alla storslagna egenskaper som jag tycker att båda mina barn visat prov på idag!

Maja 6 år!!!!!

Hipp hipp hurra för Maja som fyller 6 år idag!

image

Det var beställt en Marzipantårta med många rosor och en prinsesskrona i mitten.
Den ursprungliga planen var att hela familjen skulle åka till Havets hus men eftersom lillebror har vattkoppor blir det en tur för födelsedagsbarnet och pappan till Inovatum och Äventyrsbadet.

Julklappar i tygpåsar

image

Förra julen läste jag i någon blogg om någon som hade helt gått ifrån omslagspapper och hade sytt tygpåsar till alla julklapparna. Jag tyckte att det var en häftig idé och i år har jag gjort slag i saken och här är resultatet! Påsarna är sydda av en gammal julgardin, två örngott köpta på IKEA:s fyndhörna för noll och ingenting och ett ärft bebispåslakan. Tja… Jag är nöjd får se om barnen kommer att sakna prassliga papper!