Mitt livsträd

Mitt livsträd

Under året har en metafor vuxit fram, en som jag ju mer jag tänker på den beskriver mitt liv väldigt bra!

13535049-isolerad-abstrakt-våren-träd-komposition-med-löv.

Någon gång i slutet av 2012, början av 2013 tog jag mig en titt på mitt livsträd som stod för sig själv i ett undangömt hörn av trädgården.

Det var en förskräcklig syn! Mitt träd såg halvdött och gammalt ut och väldigt oproportionerligt. Till en början orkade jag inte ens se på det.

Vissa grenar var sjuka och infekterade, andra helt döda och ytterligare andra väldigt kraftiga och fulla med skott som tog all näring och solljus.

Vad skulle jag göra med det! -Var det så här livet blev? Hur i hela friden skulle jag orka ta tag i obalansen och vart skulle jag börja?

Jag började så småningom att beskära lite lätt. Jag satte som mål att jag skulle göra mig fri från alla åtaganden i styrelser o.dy. vid årsmötena i början av 2014. Jag tog bort ”måsten” jag skapade i mitt huvud och försökte låta bli att ha dåligt samvete och känna mig otillräcklig. Jag kunde under 3013 såga ner två alldeles för kraftiga grenar: Jag sa upp mig från min 100% tjänst som lärare inom kommunen och avslutade mitt arbete som projektledare på Leaderprojektet jag höll på med.

Under 2014, året som snart gått har jag fortsatt beskära och tagit hand om mitt träd. Jag har kunnat såga ner ytterligare en kraftig gren. 1 mars i år slutade jag helt att jobba inom barnomsorg och skola och har sedan dess varit hemma på gården.

Jag har under året känt mig väldigt trött, trött djupt ner i själen…. Och jag har tvivlat på mig själv och min hälsa. -Ska man känna sig pensionsfärdig före 40? Jag har inte orkat umgås med folk, vissa veckor har jag inte klarat av att fixa disk, städ och tvätt…

Sakta men säkert har mitt träd blivit starkare och friskare. Det tar tid att hämta sig efter sådan obalans!.

Jag har under året fyllt på med näring på ”rätt” ställe: jag har tagit ridlektioner, cellolektioner, gått två terminer på Ullakademin, gått en 8-veckors mindfulnesskurs och läst en 7,5 p kurs i Hållbar utveckling. Vi har kommit igång med grönsaksodlingen. Jag har vistats mycket i skogen,vilat, vilat och vilat, jag har umgåtts mycket med mina barn och min man, (människor som gör mig hel!), jag har rensat och städat bland mina ägodelar, jag har njutit av att äta min egenproducerade mat.

Nu när 2015 börjar mår jag väldigt bra. Jag har hittat min ork igen, ser ljust och positivt på framtiden, jag har många spännande och roliga projekt framför mig. Jag har förstått att jag hela tiden måste ta hand om mitt livsträd. Hela tiden kommer det nya skott och grenar vissnar. Jag måste ta ansvar över att trädet får rätt förutsättningar att klara sig. Mitt träd har blivit lite krokigt eftersom det fått växa helt fritt, det ger trädet karaktär men det gör också att det är känsligare i blåsigt väder än om jag tagit hand om det från början. Ett träd som fått växa sig frist och rakt från början behöver inte lika mycket omsorg som ett som är krokigt och lite obalanserat.

I vår tror jag att trädet kommer att blomma, vet inte om det försiktigt sätter några få blommor eller om det kommer att slå ut i full blom! 😉

Allas våra livsträd ser olika ut. Vi behöver alla olika saker för att må bra.

Man måste plocka bort saker som får en att må dåligt, jag tror inte på att man är sjukskriven för utmattning i något år och sedan går tillbaka till sin arbetsplats, då är man snart där igen. Händelser i livet förändrar en som person och efter en utmattning blir man inte som ”vanligt”, utan förutsättningarna är annorlunda. Inte alls sämre, utan annorlunda och något man får utforska och lära sig!

Jag har ingen utmattningsdiagnos, men när jag slutade jobba i mars hade jag högt blodtryck, hjärtklappning, magproblem och migrän… alla tecken på stress. Jag ser det som att jag bromsade med en tvärnit precis innan den berömda väggen och jag är övertygad om att om man krockar med den i hög hastighet är vägen tillbaka ännu längre, krokigare och svårare!!!!

Annonser