Mitt växthus

DSC_0452[1]

Ingången, nöjd med mittengången!

DSC_0451[1]

Mynta och lilla tomten som håller ordning på växterna.

DSC_0449[1]

Tomatsidan.

DSC_0450[1]

 

Gurksidan.

 

Ja det ser kanske inte ser mycket ut för världen men mitt alldeles egna växthus är i ordning! Vi satte ut en annons på vårt lokala köp- och säljtorg för 3 (!) år sedan. Vi fick detta lilla hus gratis mot hämtning. Sagt och gjort, Martin hämtade det, och satte upp det. Många rutor hade gått sönder och det var mycket jobb att skära till rutorna. Två veckor efter att det stod färdigt (på hösten) så kom det en konstig kastvind och jättemånga rutor gick sönder. Man kan lätt säga att luften gick ur oss.  Så förra året fick jag ett par tomatplantor av en vän, som vi satte ner. Men det gick ”sådär” eftersom det rutor saknades och hönorna kunde gå ut och in som de ville…

Så nu ÄNTLIGEN har vi tagit oss i kragen och växthuset står klart!

TJO HO!!!

Tidsbrist och otillräcklighet

Jag har tänkt blogga många många gånger den senaste tiden… men tiden räcker inte till… eller rättare sagt, jag har inte prioriterat det.

Det är just detta som dagens blogginlägg ska handla om…  Tidsbrist, en ständigt gnagande känsla av att ha prioriterat fel och den något bittra eftersmaken av otillräcklighet som den lämnar efter sig.

Positivt va?!!

Jag älskar verkligen mitt liv på landet, det är självvalt och jag är för det mesta helt nöjd! Men ibland längtar jag bort! Bort från allt jobb och slit, bort från kobajs, ben som måste kokas till buljong innan de blir dåliga, bort från ”jag måste bara kolla till alla djuren” innan jag åker någon stans eller stupar i säng, bort från jag ska bara elda i pannan så att jag kan få lite duschvatten så att jag ser något så när OK ut och LUKTAR ok innan jag åker in för att handla, bort ifrån mitt slitna hus med ENORMA renoveringsbehov, bort från grusvägar med stora slukhål i, bort från sjuka kalvar och kossor som måste nödslaktas, bort från allt ANSVAR!!!!

Det gäller att kunna gripa över femåriga åtaganden vad gäller jordbruket, det gäller att ha växthuset i ordning när säsongen kommer, det gäller att mata bina när de vaknar, annars svälter de ihjäl, det gäller att beräkna rätt så att man har nog med bete till djuren och när våren blir sen gäller det att ändå klara av att ha dem  ute alla de månaderna som KRAV kräver, det gäller att komma iväg att köpa kläder till barnen innan byxorna är för trånga, det gäller att ta träckprov på fåren för att se hur parasitnivån är, det gäller att traktor och redskap är i ordning till höskörden och när det är höskörd så gäller det att jobba dygnet runt och inte bry sig om grannar som inte förstår varför man behöver slå vallen precis när de ska sitta ute på altanen med sina pollenallergiska vänner och fika, det gäller att fylla i alla blanketter och skicka in dem i tid, det gäller att hitta tiden till att laga allt kött som ligger i frysarna, det gäller att…………

Ta djupa andetag…..

in…

ut…

sänka axlarna….

släppa ner hakan…

stanna upp…

se på utsikten…

lyssna på fågelsången…

lukta på naturen…

det gäller att strunta i fönster som inte är putsade…

det gäller att strunta i disken och gå på en kvällspromenad med barnen…

det gäller att njuta av tystnaden…

det gäller att sätta sig vid solväggen med en kopp kaffe…

 

det är okej att jag inte hann träna …idag heller…

det är okej med ALLT jag inte hann med, det finns kvar i morgon, eller så var det för sent och då finns det inte kvar!

det är okej att jag inte var en supermamma idag… jag får hoppas att barnen en dag ser att jag gjorde så gott jag kunde.

det är okej att göra så gott man kan och att resultatet inte blev det man hoppades på.

det är okej att längta bort ibland!

/Madde