Bina

När vi tittade till bina för några veckor sedan råkade vi klämma sönder drottningen i vårat starkaste Nordbi samhälle. Vi fick rådet att avvakta så kommer de att dra upp en ny drottning. Man kan höra när en drottning föds för det låter som om bina trumpetar. De drar upp flera drottningceller och den som föds först förstör de andra cellerna.
Nu var det som så att fem meter från kupan hittade vi en svärm. Så antagligen hade en drottning föds och var ute och parade sig när en ny cell kläcktes och när drottning ett kom tillbaka var tronen tagen. Hon drog vidare med halva kupan och vi hittade svärmen. Vi ställde en gammal halmkupa på och på kvällen hade de krupit upp i den och så skakade vi ner svärmen i en ny kupa. Häftigt hur svärmen fungerade som en enda individ. Bina var jättelugna och lätthanterliga.

Får- och kosläpp i helgen

Nu var det länge sedan det blev en uppdatering här!

Under helgen släppte vi ut alla våra djur. Fåren på lördag och korna på söndag. Lamm och kalvar tycker att det är lite läskit första gången, men sedan skuttar de på. Om jag sitter på baksidan av huset kan jag ha turen att se alla djurslag  på en gång. Längst till höger står kuporna, så kommer grishagen, kohagen rakt fram, hönsgården till vänster och fårhagen bakom den. Känns rätt mäktigt att se nästan alla djuren i ett svep liksom! 🙂 (Katterna och hunden har jag ju runt mig jämt när jag är hemma)

Våra tre svarthöns ska flytta till Max och Majas förskola och kommer hem igen till vintern. Då blir det bara två bramadamer, en Wellsumerhöna och vår ståtliga Welsumer tupp kvar. Vi köper vår mjölk direkt från en bonde nära och kompletterar med ägg från samma ställe. Vi ska inreda en barack till hönshus och fram tills dess tänkte vi inte köpa in fler höns.

Tyvärr kommer vi att få göra oss av med SolBritt. Hon har andra året i rad fött en tjurkalv som blivit dålig, får svår diarrè och tappat pälsen. Årets kalv har vi gett dropp, olika vitaminer och mineraler och har nu avslutat en antibiotikakur. Inget verkar ha hjälpt och vi står inför beslutet att ta bort kalven. Vetrinären tyckte vi skulle skicka den på obduktion så att vi får reda på vad det var för något fel. Men antagligen får vi skicka mamman på slakt till hösten. Hon går tillsammans med kvigorna för att vi inte ska betäckta henne något mer.

Jag har inte alls kommit igång med odlingen i år. Vi fick upp växthuset, Martin skärde till flera glasrutor och det stod helt i någon vecka, så komm det en konstig kastvind och fem rutor gick sönder. Då tappade vi sugen litegrann! Det är det som är konsten, att inte tappa sugen, eller att tappa sugen och snabbt plocka upp den igen. Det är lätt att planera allt för mycket och sedan bli besviken och frustrerad över att inte nå fram. Det gäller att fokuser på det man faktiskt hunnit och känna sig nöjd med det istället för att bara se det som inte är färdigt.

Annars är jag rätt trött nu. Har flera ”tappade sugar” jag behöver plocka upp och skaka liv i igen. Flera saker som inte riktigt blivit vad jag velat, men jag vet ju att det ofta leder till något bättre än vad man från början tänkte sig.

Nu ska jag koka mig lite te, krypa upp i fåtöljen och läsa det nya numret av Åter som jag fått idag.