…på energi!
I bland vill jag bara dra mig undan från allt brus och från alla krav -inte mins de jag ställer på mig själv. Allt det där roliga man planerar kan helt plötsligt bara kännas som oöverstigliga berg.
Då är det tur att jag bor där jag bor. Jag har ju rekreationen aldeles utanför dörren.
Att få jobba mig fysiskt trött med att bruka jorden och strö halm och skotta skit.
Att få lugn och ro i kroppen av att sitta vid vårbäcken och höra den brusa, för att övergå till att porla och slutligen bara sippra. -Då har sommaren kommit.
Att få lyssna till fåglar som drillar, hackspettar som hackar och grodor som leker.
Att få så små frön som blir starka plantor med rätt omsorg, som senare bär ätbar frukt.
Att få vara ute i allt det vackra tillsammans med min familj som jag älskar allra mest. Mina underbara barn och min underbara man.
Snart får jag börja räkna in alla sommargäster som jag saknat: tranorna, svalorna, hägern, trastarna, och alla starar -de som samlas på elledningen när solen är på väg ner och för varje dag blir de bara fler och fler tills de svarta siluetterna är omöjliga att räkna mot den rosa kvällshimmeln.
Vi går en härlig tid till mötes, en tid som jag här och nu lovor mig själv att jag inte ska stressa sönder. Så om jag verkar osocial och tackar nej till saker så beror det inte på Er mina vänner utan på mig, ett val jag just gjort som känns helt rätt i varenda cell i min kropp.
Så nu börjar jag njuta i stället för att stressa! ❤
Kram Madde
STORUDDEN 