Javisst gör det ont när knoppar brister…

…Varför skulle annars våren tveka.

~Karin Boye

Denna veckan har både tranor och hägrar anlänt. Så nu har vi svanar, grågäss, kanadagäss, viggar, hägrar och tranor i vårt lilla tjärn. -Härligt när livet vänder tillbaka!

De två korna Maja och Beauty som förlorade sina kalvar i fjol verkar snart vara redo för att kalva. Det är rätt lätt att se på korna när de ska kalva, lite svårare på kvigorna. Korna blir alldeles slappa och dallriga under svansroten och någon dag före kalvningen fyller juvret på med mjölk och blir alldeles varmt och hårt. Båda två har börjat bli dallriga så inom den närmaste veckan är det dags.

Jag tycker alltid att det är nervöst när det är dags för kalvning och lamning. Det är ju inte alla gånger det går bra och jag känner mig rätt handfallen när det inte gör det. Som tur är så är Martin väldigt handlingskraftig och fixar det mesta i den vägen…  Ska så klart också bli jättekul med de nya fina kalvarna! 🙂

Askungen, vår sjuka tacka verkar inte bli bättre, om hon inte har kommit sig i morgon tar vi bort henne. Nödslakt är aldrig kul grejer! 😦

 

… ha en fortsatt trevlig helg där ute!

Svåra val…

Igår blev en av våra äldsta tackor sjuk. Jag matade fåren på morgonen som vanligt och Askungen låg kvar. Det hör verkligen inte till vanligheterna så jag gick in för att kolla till henne. Hon rörde sig inte ur fläcken och var alldeles blöt och ”grisig” under nosen. Det rosslade när hon andades och det var jobbigt för henne att andas. Då och då hostade hon till. Vi har ingen bra termometer (måste köpa) så jag visste inte om hon hade feber. Min första tanke var att hon blivit förkyld och fått lunginflammation. När hon kom på benen rann det vätska ur hennes mun och nos, men hon kissade och åt lite. Vi ringde till veterinären som kunde komma efter lunch.

Men, det låter säkert grymt och underligt för många, det är inte alldeles självklart att ringa ut en veterinär för en gammal tacka.  Det kostar mer än det smakar om man säger så. När ett får visar att det är sjukt så är det RIKTIGT sjukt och går ofta inte att rädda.

Veterinären kom och hon trodde att  Askungen fått i sig något olämpligt eller hade blivit stressad eftersom hon inte hade någon feber. Fårs ”akilleshäl” är tydligen deras lungor och de får lätt lungödem (vätskesamling i lungorna) när det händer något. Hon fick vitaminer, cortison för att få ner svullnaden, kalk eftersom hon är dräktig och penicillin, eftersom det är lätt att det utvecklas till en lunginflammation.

Vi ska fortsätta att ge henne en spruta med penicillin dagligen i 7 dagar, men om hon inte blivit betydligt bättre över helgen fick vi rådet att ”ta bort” henne.  Idag verkade hon varken bättre eller sämre.

När man valt att skaffa djur har men ett stort ansvar som innebär många svåra beslut. Rent ekonomiskt, borde vi tagit bort tackan med en gång, hon är gammal och den tackan som hela sommaren rymde under eltråden och lärde upp sina döttrar att göra samma sak. MEN det är väldigt svårt att tänka ekonomiskt på det sättet! Samma sak med flasklamm.. Vi nappade upp två lamm förra våren, om man klarar dem till vuxen ålder så kommer de sällan upp i någon slaktvikt att tala om. Ingen av våra flasklamm lever idag. Men HUR skulle man orka att INTE ta hand om ett litet hjälplöst lamm…

I köttafbrikerna där vi människor producerar kött för så stor förtjänst som möjligt finns det inget som helst utrymme för någon ”mänsklig” eftertanke, där existerar det inga” svåra val”! Där handlar det bara om ekonomisk vinning!

Här är en aktuell länk om danskt griskött: http://www.svt.se/nyheter/varlden/danskt-flaskkott-olagligt

Om att förverkliga sina drömmar

Som nyårslöfte 2013 hade jag valt ut fyra områden i mitt liv som jag tyckte var extra viktiga, och så tänkte jag mig att alla mina val och mitt sätt att leva skulle gå i linje med dem. Områdena var Välja kärlek, Förenkla livet, Självhushållning och Må bra. Jag tänkte idag fundera lite kring hur det gick… Det som är kursiverat är texten jag skrev då och sedan följer min kommentar i dagsläget.

Fortfarande känns de fyra områdena som de mest relevanta områdena i mitt liv.

Välja kärlek. Jag har tagit några svåra beslut förra året, där jag ”valt bort” människor i mitt liv som inte bidrar till ett kärleksfullt liv. I bland betyder att välja kärlek att välja bort situationer och människor som inte är kärleksfulla. I mina ögon är det att hushålla med kraft och att renodla kärleken till sig själv och de människor som betyder mycket.

Jag vågar säga nej, jag gör inte längre saker bara för att det förväntas av mig. Jag tänker igenom åtaganden och saker lite mer och hoppar inte bara på. -Ett stort steg i att ge sig själv kärlek! Jag slösar mycket kärlek på min familj! ❤ Mina underbara barn och man. Något jag dock behöver ändra på är att jag alltid kommer sist i familjen. Jag jobbar på att känna efter vad jag behöver och tydligt visa/säga det, inte vänta på att någon ska läsa mina tankar. 😉 Jag tycker ibland att det är svårt att skapa tid till umgänge.

Förenkla livet. På ett praktiskt plan betyder det att organisera och förenkla saker och rutiner i hemmet här hemma på gården. Bort med saker och onödiga göromål!

Ja här har vi en bit kvar! Det har varit väldigt svårt att hitta tiden och framförallt orken till att rensa… Jag blir lätt överväldigad och vet inte i vilken ände jag ska börja!

Självhushållning. För att nå vårat mål så måste vi driva odlingen framåt i år. Det finns så mycket att lägga energi och tid på på denna gård och vi behöver prioritera vissa områden för att komma närmare målsättningen.

Här har vi varit riktigt duktiga! Vi kom igång med odlingen lite mer i fjol och hade ett prunkande växthus med gurka och tomat. Vi pratar mycket om hur vi ska göra och i vilken ordning. I år blir det mer grönsaker och så ska vi börja på vår frukt- och bärodling.

Må bra. It´s not getting what you want, but wanting what you´ve gott, Som Sheryl Crow sjunger i ”soak up the sun”. Att vara lycklig med den man är, hur man ser ut, det man redan har. För mig betyder det bl a att jag ska lägga energi på att meditera, att rida, äta min egna mat, leva nära mina barn och min underbara man, vara ute, och allt annat som gör mig lycklig och får mig att må bra.

Om jag inte slutat jobba inom skolan och hoppat på Leaderprojektet under 2012 så är jag övertygad om att jag fått tampas med en utmattningsdepression förr eller senare. Jag kan skriva en hel roman om varför jag upplever läraryrket som så stressande men det tänker jag inte göra i detta inlägg. Jag har brottats med stressrelaterade symptom under många år och det har självklart inte enbart med mitt yrkesval att göra.

Men i år har vi tagit ett enormt kliv i rätt riktning inom ALLA dessa områden.

Jag har slutat jobba utanför gården!

Vi vet inte hur det kommer att gå… men Martin lugnar mig med fraser som :

-Det kommer att ordna sig! -Vi löser detta! -Det är ju du och jag, Madde!

Så det är detta som min blogg kommer att handla om framöver.

Om att våga ta klivet, ut i det okända, satsa helhjärtat på det man tror på och vill.

Om att förverkliga sina drömmar.

Att leva ett enkelt liv av vad vår lilla gård kan producera -det är vår dröm!